Lördag kväll hade vi bokat bord på denna restaurang i Frankrike ca 20 minuters bilfärd från Basel i staden Sierenz. Restaurang, gästgiveri och hotell med en Michelinstjärna. En väldigt mysig och trevlig restaurang. Kändes som ett helt perfekt val.
Meny endast på franska. Personalen pratade dock lite engelska så att vi fick lite hjälp med översättningen. Men återigen är det just vid sådana här tillfällen som jag önskar att någon av oss hade kunnat lite franska så att vi hade kunnat fixa sådant här utan översättningshjälp. Att man hade kunnat beställa på franska och kunnat säga något enkelt och artigt om hur gott allt smakat. Det där med att lära sig lite franska känner jag är något angeläget som jag skulle vilja mer och mer.
Lite små överraskningar i form av en och annan små rätt som dyker upp mellan rätterna är alltid spännande. En liten kreation med rökt lax på en krutong. De där små mellanrätterna och munsbitarna som inslag förgyller.
Med hjälp av restaurangens sommelier så fick vi in ett väldigt gott vin från Bordeaux trakten. Vinlistan var mer än bara en lista, snarare en tjock bok. Det roliga är att man nu börjat känna igen fler och fler regioner och vi också insett att vi varit vid flera själv på besök.
Förrätten var en ceviche gjord på hummer lindad med tunn skivad rädisa, avokado och äpple serverad med en buljong med inslag av citrus. Koken hade en vän från Peru och därav inspirationen att göra en egen ceviche rätt.
Efterrätten bestod av tre delar. Förutom den riktiga efterrätten som vi beställde så kom det först in en för-efterrätt som ingen av oss gillade. Den bestod av en kräm av rostade kastanjer med på en bädd av grädde. Rostade kastanjer är stort på hösten här men inget som jag är direkt förtjust i. Tycker den inte smakar så mycket och själva konsistensen påminner om mosad potatis.
Den riktiga efterrätten som jag beställde var supergod. En delikat chokladskapelse med former av choklad. Chokladglass med nötkross, chokladmousse, choklad formad som rosen blad. Det gröna som ser ut som någon sallad var mjuk kaka som trots sin illgröna färg var riktigt god. Vi fick som sagt också in ytterligare en liten efterrätt. Kan klart säga att vi båda var riktigt mätta och belåtna efter besöket.
Tack så mycket allihop för alla gratulationer både på bloggen och på FB. Det är underbart att ha så många goa fina vänner. Blev jätteglad över alla era hälsningar.
4 comments:
Jättefin mat! Kantareller är så himmelskt gott! Kastanjer har jag inte heller någon direkt relation till men det kanske är som med pumpa här i USA på hösten - de mognar då och det hör till och det ligger uppskattade hösttraditioner, typ att plocka och rosta över elden bakom. Pumpa smakar ju inte heller mycket på egen hand men det är mer själva traditionerna runtom - pumpkin patches, pumpa-plockandet, det vackra färgerna osv. som gör att den blir så älskad? Tror jag iallafall.
Jag lärde mig iallafall beställa kaffe på franska när jag var i Paris i somras....men annars kanske ni kan köra med internationellt kroppsspråk, säga "tres bien", gnugga magen, smacka med läpparna och himla med ögonen för att visa uppskattningen. Det kan ju inte missförstås! ;)
Grattis igen!
Förstår att du är nöjd med maten. Jag skulle också gärna ha ätit där.
Kastanjer kan jag inte äta, är allergisk emot dem. Men, ja, de hör verkligen till hösten.
OCH det luktar så gott medan de rostas.
Din huvudrätt skulle jag med nöje sätta tänderna i. MUMS!!! Ceviche älskar jag också.
Vad fint att helgen var så lyckad!!
Kramar!!
Annika, pumpa gillar jag speciellt soppa eller ungsrostad pumpa. Butternutten ar nog min favorit. Haller med dig om att kastanjer luktar gott da de rostas. Men smaken och konsistens var lite som pressad kall potatis som ar brun. Den har resturangen hade du gillat.
Kramar!
Oj nu rakade jag visst svara er bada lite I samma kommentar. En kommentar for tva Annikor. :-)
Post a Comment