Gick förbi marknaden igår då solen sken och kunde inte låta bli att fota lite fler blombilder som jag vill dela med mig av. Efter intervjuvn igår gick jag också runt en stund på höstmarknaden som låg precis utanför. Trevligt. Mycket smått och gott i dessa små stånd. Jag fick dock ett sammanbrott på marknaden tidigare igår. Stället jag skulle intervjuva på låg nästan mitt i marknadssmeten jag hade åkt hemifrån i god tid så att jag skulle ha tid att hitta. När jag irrat runt i 45 mintuter och bara hade ytterligare en kvart på mig så blev det melt down. Jag ringde C med gråten i halsen och svor över denna marknad och alla som drällde runt med sina korvar och barnvagnar och var i vägen. Jag hade min karta och jag hade stannat och frågat flera personer men ingen visste riktigt. C lyckades dock hjälpa mig genom att kolla hur huset såg ut på google. Det visade sig att jag stod mer eller mindre framför det just då. Pust! Det blev lite psykbryt där i några minuter.
Helgen. Jo ikväll blir det middag hos H med mina två andra härliga svenska tjejkompisar F och C som jag och min C ska på. Ska bli jättejätte kul! Resten av helgen ligger öppen. Får se vad vi hittar på. Kanske en liten road trip av något slag. C ska cykla söndag morgon med sitt cyckelgäng och jag funderar på att prova på ett pass med power yoga för första gången. Det där med att bli mjuk och mer rörlig skulle sitta fint. Sedan kommer vi säkert laga något gott. Vi går sällan ut och äter här i Schweiz faktiskt. Det är lite trist men ofta känner man att det inte lönar sig. Det är dyrt och kvalitén motsvarar inte priset. Ska man ut och äta får det bli i tyskland eller frankrike men då får ju ofta någon köra osv. Jag tycker det är skönt att vi båda är duktiga i köket för på så sätt blir det gott och prisvärt.
11 comments:
Fy vad jobbigt det är när man inte riktigt hittar! Kommer ihåg att jag hade en liknande situation när jag försökte hitta Alfreds doktor, då fick jag ringa maken och han fick kolla på google var det låg. Hua! Hoppas ni får en fin helg!
Nu håller jag verkligen tummarna för dig Desiree! Men det åter bra att det kändes skönt även om det såklart alltid är spänt att gå på intervju. Dock tycker jag att min erfarenhet är att de gånger det gått riktigt bra är de gånger man faktiskt haft riktigt kul under intervjun. :-)
Underbara blommor också och det där med att laga god mat hemma är verkligen mysigt på många vis!
Kram och ha nu en fin helg!
Åh, håller tummarna för att intervjun gick vägen! Den här helgen jobbar jag men ikväll kommer några kompisar och deras son över på middag. Ska bli kul! Hoppas ni får en superfin helg! KRAM!
Marie, ja det var inte kul. Man vill ju inte sumpa sina chanser bara för att man inte hittar. Tur ibland att man kan ringa en vän/sin make och få lite hjälp :-)
Kram!
Saltis, tack så mycket. Den här helgen har bjudit på riktigt höstväder så det har varit ganska skönt att hålla sig hemma.
Kramar!
Charlotta, tack. Låter som ni kommer få en trevlig helg på alla sätt.
Kram!
Så vackra blommor och färger och kul att på svenska få läsa om människor som bor i andra länder.
Debutsky, tack så mycket. Kul att du gillar bloggen. Du är väldigt välkommen att kika in igen.
Trevlig helg.
Vilka fina färger ni har på torget.
Det där att få "hjärnblockering" händer ju lätt när man är spänd och litet nervös. Tur att du var så nära.
Hoppas att du får besked snart från universitet.
Kram!
HÅLLER också alla tummar jag kan för dig nu.
Hoppas det gick vägen.
Nu har helgen gått, och jag hoppas att den var BRA!!
Vackra blombilder.
KRAMAR!!!
Underbara färger!!
Jag håller tummarna för dig!! Du är grym!! Kram!
Fy vad jobbigt. Jag har råkat ut för sånt en gång. Var säker på att jag visste och visste fel. Usch. Jag kom sent. SENT. Innan mobiler och annats tid.
Ha ha ja idag i helgen jo jag blev femtiotre år. Jag fyllde år.
Hade en urmysig helg. Min son var hemma hela helgen och sen så har jag" umgåtts 2med alla mina vänner som jag hittat igen efter trettio år. Massor. DET är på riktiga vänner. De. Trettio år.lÄNGE DET.
Åh vad jag saknat dem. Tur att vi hittat varandra igen innan vi blir hundra år. Vi är ett stort gäng men alla hör inte till mig men vi är nog säkerligen hundra stycken -minst- som känner varandra tight sen tonårstiden.
HOPPAS du ska få jobbet. Så starkt gjort att samla dig efter ett sånt stressmoment. Skrattade lite åt alla korvar och barnvagnar som var ivägen.
Kram
/Susanne
Post a Comment