Monday, October 19, 2015

Back in Basel

Tillbaka i Basel sedan ca en vecka. Hemkommen efter dop i Stockholm. Hade en riktigt fin och trevlig vecka i Stockholm med familjen i första hand. Blev inte så mycket tid till vänner men känns helt ok att fokus denna gången fick ligga på familjen nästan helt och hållet. Min bror som bor i Moskva kom med sin familj för att döpa båda sina barn som vi också blev gudföräldrar för.

Jag är dessutom hemkommen med en sprillans ny dator. Min kära gammla Samsung klappade ihop helt då jag kom hem till Basel. Gick inte ens längre att starta upp den. Jag är därför innerligt glad att jag köpte ny dator i Stockholm. Det blev en Lenovo S-41. Det har tagit lite tid att installera det jag ville ha på den samt att bekanta sig med ny dator och ny programvara. Fortfarande lite rookie känsla med denna nya dator men vi ska nog bli goda vänner snart.

Stockholm bjöd på strålande vackert höstväder. Här är lite bilder jag tog en relativt tidig morgon då jag promenerade runt på stan innan butikerna öppnat. Jag älskade denna promenad jag fick då Stockholm badade i vackert morgon solsken och det var lugnt och stilla på gatorna.


 En liten promenad genom Gamla Stan med sina färgglada husfasader och smala gränder.



Storkrykan belyst av vackert oktober solsken.

 


 Lite folk ute längst med gatorna som promenerar på väg till jobbet.


Det vackra Riddarhuset. Jag gick delar av min egna gammla väg som jag brukade cykla om morgonen på väg till jobbet. Dock glad att jag inte behöver cykla i Stockholm med den galna cykeltrafiken som råder där. Känns inte speciellt tryggt.



Stadshuset med sina tre kronor som glänser i morgonsolen omgärdat av Stockholms blå blå vatten.


Stockholm är en vacker stad på många sätt men jag ser på den med andra ögon sedan jag flyttat till Basel. Kan inte låta bli att känna mig som kusinen från landet som är på besök i storstan då jag kom dit. Jag slås av hur mycket folk det är i Stockholm och hur hektiskt tempot är i jämförelse med lilla Basel. Får intryck av att segregationen ökat i Stockholm under de senaste åren.Fattigdomen och utanförskapet finns där hela tiden. Hur folk håller sig inom sin bubbla och sitt skikt som de tillhör. Jag kan inte direkt sätta fingret på vad det är men för mig utstrålar Stockholm en känsla som inte alltid känns så snäll på något sätt. Känner mig inte längre så hemma i Stockholm. Jag ogillar inte Stockholm men jag inser att jag gillar att bo i en mindre stad som Basel. Men Basel är och andra sidan en unik småstad på många sätt. Den erbjuder mycket av vad en större stad kan erbjuda fast i fickformat. För mig känns också Basel betydligt mer trygg än Stockholm. 

8 comments:

eastcoastmom said...

Fina Stockholm!
Tycker du sätter fingret på just vad som händer med en stad som växer, Stockholm har växt och blivit en riktig storstad helt enkelt.

Annika said...

Ja. ljuvliga Stockholm. Att vara där på hösten är ju nästan bättre än att vara där på sommaren, kan jag tycka. Lugnare, vackrare, klarare färger...eller vad det nu är.
Jodå, Sthlm har förändrats, som de flesta städer gör, gissar jag. Tycker ändå den känns överkomlig :-)
Det som egentligen slår mig mest är hur LIKA alla är, och hur ängsligt det är just på det sättet.
Kramar!!

Desiree said...

Eastcoastmom, ja det stammer verkligen. Stockholm vaxer sa det knakar och det kanns som om mycket hinner forandras for varje ar. Stockholm vaxer medan jag sjalv har vant mig vid att bo I en mindre stad.
Kram!

Annika, vi hade supertur med vaderet och det var riktigt vackert nar vi var dar. Jo visst ar det vackert om hosten dar. Det ar kul att vara dar pa besok men det lockar mig inte att atervanda dit (inte just nu iallafall). Som du sager ar alla valdigt lika I bade utseende, satt, asikter osv
Kram!

Annika said...

Påminner om den gamla Orup-sången Stockholm. Texten gick något åt det här hållet: I Stockholm är jag född. Där har jag min famijl och jag hittar nästan överallt men Stockholm har blivit kallt :) När jag bodde i Stockholm tyckte jag att staden kändes rätt otillgänglig - svår att komma in i, mörk, stökig, mycket folk som var fulla, det där med att åka tunnelbana ut i förorten sent på kvällen, kylan (isen på perrongen) men sen hittar man ju så småningom sina "fickor", ställen där man träffar folk man känner och caféer och parker där man trivs och kan koppla av.

Lustigt hur platser börjar kännas så annorlunda när man själv får nya referensramar. Jag tror att jag kände sånt främlingsskap inför Göteborg i somras just därför att jag - rätt omedvetet - hade ställt om mig till San Diego. San Diego har mycket ljud på gatorna, alltid - folk som ropar, polissirener, helikoptrar - och massor med färger, azalea, hibiscus, osv - och lukter - Göteborg kändes blekt och nästan sterilt i jämförelse. Men det var ju inte staden som blivit annorlunda, det var ju jag som var rejält inkörd på en annan plats. Men det kan nog gå åt andra hållet också senare - allt förändras ju hela tiden, man själv också! Kram.

Anne said...

Det syns på ljuset, tonerna och färgskalan att det är höst i Stockholm. Det är vackert. Jag förstår vad du menar och känner igen mig, det kan vara svårt att sätta fingret på det men jag upplever också ofta att Stockholm förändrats då jag besöker. Men som du säger, det är svårt att veta om det är stan eller en själv. Antagligen en kombination, kanske ibland mer man själv än själva stan. Vissa saker kanske heller inte ens förändrats utan alltid varit så men man har själv förändrats så man ser vissa saker på ett helt nytt sätt, i ett annat ljus.

Jag inser också att det jag njuter av och upplever då jag besöker Sthlm inte är den stad jag skulle leva i om jag bodde där. Det skulle handla om trängsel på packade tunnelbanetåg, lång pendling sannolikt från boende/jobb, sämre livskvalité på många sätt faktiskt och inte vara de där sköna dagarna då jag hälsar på och njuter av en glass på Strandvägen, långa promenader osv. Men Sthlm är en fantastisk stad att besöka, njuta av men just nu känner jag noll längtan att bo där. Av en massa olika anledningar.
Det där med otryggt, nåt som för mig är helt sjukt hur det kan få förekomma är hur kollektivtrafiken kan kapas av huliganer och idioter. Vi var på några fotbollsmatcher på Stockholmarenorna förra sommaren då vi var hem, vi hade förvisso ingen jätteotäck incident på t-banan men jag tycker det är för jävligt hur tusentals sk fotbollsfans kan få sätta skräck i tunnelbanetrafiken på ett sätt som gör att vanliga passagerare är otrygga och på den nivån många tåg inte ens kan stanna vid vissa stationer utan måste åka vidare för det är för otryggt att ens våga öppna upp dörrarna. Det här händer inte bara en eller två gånger utan vid upprepade tillfällen varje säsong.
För mig är det obegripligt hur samhället inte kan trygga kollektivtrafiken och se till att vanligt folk åker tryggt under fotbollsmatchdagar. Liten parentes men det slog mig bara och nåt jag reagerat på starkt då det aldrig är den sortens skit vid sportevenemang jag är på här i USA.

Förutom Stockholm rör vi oss ju lite mer på landet och mindre orter också då vi flänger runt, den största skillnaden ute i landet som jag reagerat på och förändringar som skett är hur stort tiggeriet blivit i små byar och orter, hur man ser mer misär ute i småsamhällen och hur en vanlig syn är tiggare utanför ICA i små orter. Det har förvånat mig ganska mycket och framför allt hur accepterat det blivit, att folk verkar vant sig. Det här är rätt märkligt för även om ju fattigdom och misär är stort här i USA, som vi alla vet, så har jag aldrig någonstans sett massor av tiggare som huserar utanför dörrarna och ingångarna till affärer. Att det skulle vara tiggare utanför Safeway som rätt pushigt skulle försöka få ens pengar känns helt omöjligt. Men i Sverige finns det väl inte laglga medel för affärsidkaren att få bort dem för det anses väl som allmän plats, vilket jag kan tycka är lite konstigt då det handlar om bokstavligt talat att slicka dörren till en affär.
Ha en riktigt fin vecka i Basel, förhoppningsvis med fint höstväder.
Kram!

Charlotta Hemert Ljungblad said...

Jag är ju sällan i Stockholm men jag tycker det är en stor skillnad bara på Göteborg och Stockholm. Göteborg har mycket mer småstadskänsla, och det passar mig perfekt. Välkommen hem! Kram!

Desiree said...

Annika, det stammer val det du sager. Kanske ar staden sig ganska lik men jag sjalv som har stallt om mig. Jag har ju vant mig vid mindre trafik, folkmangder och stok. Hi hi Orup sangen var ju klockren :-)
Som du ocksa sager sa forandras allt hela tiden inklusive en sjalv. en dag kanske jag alskar Stockholm igen pa ett nytt satt.
Kramar!

Anne, jag skriver verkligen under pa citatet "Men Sthlm är en fantastisk stad att besöka, njuta av men just nu känner jag noll längtan att bo där. Av en massa olika anledningar". Precis sa kanner jag till 100% just nu iallafall. Laskigt det dar med tunnelbanan och hulliganerna. Det maste kannts valdigt obehagligt. Dar tycker man ju att samhallet borde satta in storre polisinsatser sa att folk kan transportera sig hem tryggt. Hulliganer ska inte fa ta over och sprida skrack vid ett flertal fotbollsmatcher.
Jag reagerade igen pa just missaren och fattigdomen som ar sa pataglig bade I Stockholm och I smastaderna som du tar upp. Hur stort tiggeriet har blivit, hur manga utsatta manniskor man ser pa gatorna. Det ar nog det jag menar med att Stockholm kanns lite ratt och kallt for mig. Denna typ av fattigdom ar ju nagot som spridit sig som en lopeld pa bara nagra fa ar.
Manga kramar

Charlotta, jag forstar dig. Goteborg ar jattefint. Vi bode ju dar nagra ar (2001-2004). En fin stad som jag tycker ar jattemysig. Mindre och behagligare pa manga satt jamfort med Stockholm.
Kram!

Eleonor i Nashville said...

Aaaah avis.. Stockholm ar bast pa hosten!!!
Man kanner verkligen en forandring varje gang man aker tillbaka. Jag ogillar att aka tunnelbana. Speciellt nar jag tog med Alex for forsta gangen. Man ar bara ivagen for alla. Ingen slapper ut en. Man maste liksom arbaga sig forbi folk. Inte manga som haller upp dorrar for att hjalpa osv. Folk har sura miner. Men det ar ju ganska normalt haha...
Nej jag far nog saga att jag ar glad att jag flyttade hit (aven om vi ar trotta pa att bo i sodern nu).
Min basta van sa att jag ar mer positiv och snall sedan jag flyttade hit. Kanske for att dom flesta ar sa gra och pessimistiska i Stockholm :) Hihi

Kram