Friday, July 10, 2015

Snötäckta Alptoppar och Panoramavyeer

Känns som jag tar klivet rakt in Julie Andrews "The Sound of Music" när jag hamnar här uppe. Jag blir lika överväldigad och kär varje gång i dessa vyeer. Snötäckta Alptoppar, djupa dalar, små stugor, vidder, höjder, blå blå sjöar och ljudet av Alpkornas klockor i vinden.

När man befinner sig här finns inget skönare, vackrare och bättre ställe. Jag vill fylla mina lungor med Alpluft och bära med mig denna lycka och dessa vyeer i minnet. Jag tycker det är fantastiskt att vi bor så att vi har tillgång till just detta med Alperna runt hörnet. Är man lite av en out-door person så erbjuder bergen så mycket året runt.

Vi tog med våra vänner på en helg upp i Alperna. Det här var helt rätt ställe att fly till då hettan slog till på alvar i Basel. Det var faktiskt lite svalare här även om det fortfarande var ganska varmt med ca 30 grader. Bättre val kunde vi knappast har gjort. Detta är bland det vackraste och svalste som Schweiz kan erbjuda just nu.


På fredag eftermiddag gjorde vi en kortare vandringstur allihop. Lördagen splittade vi upp oss så att killarna (Calle, Kalle och Richard) cyklade mountainbike och vi tjejer (jag och Lina) görde en hike. Det blev en heldags cykeltur och en heldags hike.


 Så mycket som blommar här uppe ännu. Ängar fulla av vackra vilda blomster.


Man går och går och går och här och var finns en och annan liten Alpstuga med resturang där man kan slå sig ner och få en lunch eller en liten paus om man behöver. Vatten är absolut nödvändigt att bära med sig och dricka mycket av då det är så här varmt som det var för oss. Det finns ställen här och var där man kan fylla på sina vattenflaskor om man behöver som tur är. Jag har en liten ryggsäck på ca 12 liter där jag har en lunga med vatten och även lite bra att ha prylar som en extra tröja, solskydd, lite extra energi som torkad frukt, färsk frukt, kokt ägg eller någon brödbit. 


Helt fantastiskt vackert med allt som blommade. Här uppe är det helt andra blommor som blommar än de man ser ner i dalarna.

Det går inte att se sig mätt på dessa vyeer. Jag fylls av lycka varje gång över att jag bor här och får tillgång till att vandra så här och uppleva detta. 

Så himla underbart att vara ute hela dan och gå och gå tills fötterna är riktigt trötta. Det är ganska tufft emellanåt. Vi börjde vår hike med två timmars vandring uppför med bitvis ganska brant lutning. Belöninge blev att nå resturangen på toppen och äta lunch där, ta igen sig lite och njuta av denna utsikt.



Korna tillbringar sina sommrar här uppe i Alperna. Det är ett ständigt ljud av klink och klonk från klockorna de bär om halsen. Ett trevligt ljud som man snabbt vänjer sig vid. Korna i Schweiz har det riktigt bra. De får helt fantastiska sommarlov här uppe. När man vandrar så går man genom en och annan kohage. Det gäller att inte vara rädd för korna för ibland måste man passera dem på riktigt nära avstånd.

Alla leder är väldigt väl utmärkta. Vi hade en vandringskarta med oss också självklart. Första ettappen blev uppför med en stigning på ca 500 höjdmeter. Sedan var det en behaglig vandring längst med kammen på berget. Sista biten blev nedför i fyra timmar i sträck. Det kan jag säga är minst lika jobbigt som att gå uppför fast på ett annat sätt. Det är brant och trixigt bitvis, man måste parera och böja ordentligt på musklerna i låren för att försöka skona knän.

Lite disigt i luften. Solen gassade. Jag är glad att jag körde rätt noga med solskydd. Ett litet parti kring axlarna som jag hade glömt som blev lite rött. Stackars Lina hade missat både baksida axlar och baksida ben så hon blev knallröd.



Vi bodde här på Priva Alpine Lodge som är ett helt nybyggt lägenhetshotel. Helt perfekt om man är några stycken som delar eller för en familj. Tre sovrum och tre badrum, ett kök, vardagsrum och stor balkong. Hotellet har även resturang, liten minibutik, spa, pool, gym, tillgång till tvättmaskiner och en sportbutik. Riktigt lyxigt.

Något vi inte hade någon aning om förräns vi kom till Lenzerheide var att World Cup i Mountainbiking gick av stapeln just denna helg. Cyklister från hela världen kom till detta event med många olika grenar. Söndag förmiddag kollade vi därför lite på damernas ena deltävlining. 7 varv skulle köras och totalt  ca 30 km över stock och sten i 30 gradig värme. Tufft.


Vi fick chansen att se Schweiz största damstjärna i mountain bikning Jolanda Neff, 22 år gammal. Här tappade hon några värdefulla sekunder då hon höll på att köra omkull. Det är alltid extra kul att kolla in sport live. Vi fick chansen att komma riktigt nära som ni ser på bilderna. Det var nästan så att man kunde sträcka ut handen och ta på cyklisterna.



Vann stort gjorde norskan, en riktigt mountainbike veteran som deltagit i många världs cupar och i olympiska spelen. En 42-taggare som fortfarande vinner lätt över 22-årningarna känns lite extra stort. Jolanda kom in på en 5:e placering. Kul att kolla in detta event som sagt.

Jag är glad att vi fick till en fantastiskt fin helg med våra vänner från Sverige. Bästa sommarvädert. Vi kunde bjuda på bad i Rhen följt av en en Alpvistelse med hike och cykling. Alla blev nöjda och vi hade det jättetrevligt ihop. 

6 comments:

Miss Marie said...

Häftigt landskap! Kommer ihåg några utflykter vi gjorde från München till Alperna, finns mycket fint att se. Downhill Mountainbiking tycker jag är riktigt läskigt, uppåt är väl ok, men nedåt är farligt! Usch!

Ha en fin helg!

Desiree said...

Marie, kan tänka mig att ni gjorde många fina utflykter till Alperna medan ni bodde i Munchen. Downhill mountainbiking är inget för mig heller. Jag är alldeles för feg men C älskar det. Jag älskar att vandra och fota däremot.
Ha en fin helg.
Kramar!

Taina said...

Jag förstår att du inte kan se dig mätt på de där vackra vyerna! Det är ju bara så magiskt att titta på bilderna! Tänk om alla kor fick ha det så där fint på somrarna.

Kram kram

Eleonor i Nashville said...

Alskar att se dina bilder. Det ar verkligen som du sager, "sound of music".

Anne-Marie said...

Håller helt med dig om att man nog aldrig tröttnar på sådana vyer som ni har.
Härligt att kunna se så långt.
Visst är det jobbigt att gå nerför också om det är brant. Fast på ett annat sätt än uppför.
Kanske korna i Schweiz är bland de lyckligaste kor som finns. :)
Ser farligt ut med mountainbiking. Inget jag skulle våga mig på.
Kramar!

Desiree said...

Taina, tack. Hi hi därför tänker jag att man skulle kanske bli Schweisk mjölkko i sitt nästa liv ;-)
Kram!

Anne-Marie, jag kan nog tro att korna här måste vara lyckliga och lugna.
Kram!

Eleonor, tack så mycket :-)
Kram!